A nip of the buckie road

Keith är namnet på en levande småstad som blivit populär för sitt nära avstånd till Strathisla, Skottlands äldsta destilleri vilken ingår i den omtyckta upplevelseturen ”The whisky malt trail”. I staden som tidigare utgjorde centrum och mötesplats för kreaturhandlare finns idag landets enda skola som undervisar inom dem inhemska och beundransvärda konstarterna kiltframställning och kreativt broderi. Från Keith kan man följa Buckie road till hamnstaden Buckie och däremellan går det finna ett annat intressant destilleri som relativt nyligen börjat omtalas för sin utmärkta single malt whisky; nämligen Aultmore.

Aultmore distillery är dock ingen nytillkommen stjärna inom whiskyindustrin utan grundades redan 1896 av den väletablerade Alexander Edward, arvtagare och dåtidens ägare av destilleriet Benrinnes. Ursprunget till det snygga namnet Aultmore härstammar från den intillrinnande vattenkällan Auchinderran Burn som det i åtskilliga böcker målande berättas om hur den filtreras genom ljung och ärttörne i det natursköna landskapet Foggie Moss. Kort och gott betyder namnet ”den stora bäcken”, en översättning som låter desto mindre poetiskt vackert. (* Foggie Moss är namnet på det område som i början av 1800-talet kom att bli välkänt för smugglare och lönnbrännare  tack vare dess tillgång till vatten och torvrika mark).

Redan från start har Aultmore´s fokus varit att tillverka maltwhisky att förse den blomstrande blendindustrin med, en produkt som lovordats och prisat av blendfirmorna för att vara en ultimat byggsten. Då majoriteten av det som producerats tillägnats blendindustrin har destilleriets single malt blivit en sällsynt och eftertraktad vara. Trots detta har lokalbefolkningen avnjutit Aultmore single malt i över hundra år genom att beställa ”a nip of the Buckie road” på lokala puben; ett hemligt kodord som numer finns inristat på destilleriets egna flaskor.
En av dessa buteljeringar har jag nyligen haft möjlighet att njuta av och som jag har njutit! Aultmore 25 yo 46%, är en limiterad utgåva som dessvärre inte går att finna på Systembolaget. Dock går det att investera i en flaska om man är på resande fot eller beställer från utlandet. Här är mina doft och smaknoteringar av denna läckerhet som i detta fall kommer från batch 5276.



Välutvecklad doftbild med fruktiga toner av äpple, gråpäron, physalis och ananas. Söt malt samt en tydligt närvarande nyans av pepparmint skänker läcker elegans medan den något diskreta mineraltonen framkallar minnesbilder av havssaltsstänkta stenar. Det här är verkligen ljuvligt att nosa på! Med luft växer sig doften av physalis än mer tydlig, rejält sött men ändå markant örtig och jordig. Vidare framträder toner av övermogen banan och blomsterhonung tillsammans med kryddiga influenser av vanilj, kardemumma och kryddpeppar. Lite längre bak skymtar jag dova nyanser av mossa, granbarr, läder och ek samt något som får mig att tänka på bränd ljungblom.

Intrycket jag får vid första sipp är att denna 25- åring upplevs förvånansvärt pepprig och alkoholstark, facit till trots. Men sedan, efter en millisekund sker magi; fruktiga slingor framträder av kanderat rött äpple, varma russin samt skalet från röda druvor. En lätt ton av citrus skapar välbehaglig balans medan skiftande nyanser av gräs, färskt, torrt och bränt; ger liv och spännande karaktär. 
Munkänslan omvandlas snabbt från stickigt pepprig till krämig och len med distinkt ton av smörig vaniljkola.  Dessertliknande toner av varm honung och cocktailpäron träder fram men håller sig snällt i bakgrunden av dem rikligt ekkryddiga nyanserna som påminner om bitter mörk choklad och kanel. I det stadiga avslutet stannar kryddigheten kvar tillsammans med toner av metall, persika och dill.